Helena Jacobsson 2010-12-28
Mitt uppdrag på skolan är att se till elevers inlärningsskillnader. Därför är det viktigt att diskutera genomförandet av de nya kursplanerna. Jag anser att det är viktigt att se möjligheter till att utveckla lärandemiljön för allas lärande. Just elevers olika lärande ger möjligheten till att utveckla sitt sätt skapa den förberedda miljön, LPP, för att inspirera och tända till elevers kunskapstörst. ALLA vill lära sig. Det är min utgångspunkt. Det finns dessutom en anledning till allas beteende. Det är mitt uppdrag att kunna se möjligheterna att genom pedagogiska samtal kunna leda, visa vägen, inspirera mina kollegor att förstå elevers inlärningsskillnader.
Levines frågor är en metod där eleven själv beskriver sitt lärande. ex Jag hinner inte skriva av från tavlan. Hur kan jag som pedagog göra det möjligt för eleven och vilken möjlighet ger det även mina andra elever? Detta är spännande!
I Elevhälsan i Skollagen står det tydligt att
Utdrag ur Regeringens proposition den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet prop (2009/10:165) …Det ska finnas elevhälsa för eleverna…Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsa ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
Skolhälsans uppgift måste bli mer tydlig på skolan. Vi på skolan måste veta vem som gör vad och när vi gör det vi ska.
Utveckling: Förtydliga arbetsgången för elever i behov av särskilt stöd. Vi måste förtydliga när vi ber vår skolpsykolog komma för att diskutera ärenden. Samtidigt har vi samarbete med Spsm, BNK, Logopedmottagningen. Vad har vi för budjet? Hur kan vi bli bättre på att ta emot elever och kartlägga dem för att få underlag för lärandemiljön? Se över de dokument som finns. (Birgitta & Helena J).
PYS paragrafen åkte ur Nya skollagen, men den är på väg in igen. Pysparagrafen gör det möjligt att pedagogerna känner sig vägledda då de skriver sina omdömen. I Robin Sharmas bok “The munk who sold his Ferrari” vill jag nämna citat ”Your I can is more important than your I.Q.”. Vidare “There is no mistakes in life only lessons” Vad kan jag lära av elevers olika lärande? Det är också enormt viktigt i hur vi använder vår hjärna i hur vi tänker. Ex tänker du att koppen är halvtom eller halvfull. Mao är det omöjligt eller möjligt att försöka förstå elevens lärande och hur kan jag utnyttja elevens förmågor och röja hinder?
Skollagen beskriver att skolan ska ge möjlighet för eleven att lära och jag upplever det mer tydligt än tidigare. Detta kan återigen hjälpa oss pedagoger att utmana oss för att utveckla vår verksamhet. Utveckling sker i de interna pedagogiska samtalen där pedagoger beskriver hur de tänker i sitt arbete hur de prövar nya utmaningar och vad som händer i lärande rummet – metakognisera - lärandemiljön.
Skollagen är mer tydlig med En likvärdig utbildning. Undervisningen (ska ersättas med – tycker jag) – Lärandet ska anpassas till anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
Mina tankar kring dessa meningar vad kan vi lära av de lever som går på skolan och vara intresserade av deras bakgrund och givetvis vara intresserade av deras föräldrar. Jag beskriver gärna tidigare erfarenheter som vi har arbetat med på skolan. Ex ett projekt och en utställning om botanik på mellan- och lågstadiet. Vi bjöd in mormor och morfar Römbo som är experter på detta och som kan en hel del om skolans ”trädgård”.
I skollagen står det tydligt att föräldrarna ska vara en del. Föräldragruppen som jag startat på skolan är intressant för utan föräldrar är det mycket svårt att lyckas med att utveckla samarbetet och ha ett gemensamt mål med elevens lärande. Jag har nytt möte i vecka 6.
Skrivningarna i Lpo 94 och skollagen 2011 skiljer sig åt. Jag upplever att skrivningarna i 2011 är mer tydliga och sätter större krav på vad som ska ske för att eleven ska kunna använda sig av. Jmfr. Mål skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången av grundskola kan använda sig av…, kan kommunicera…, kan lösa problem etc. jmf tidigare behärskar…, känner till…, (SKOLFS 2010:37). Naturligtvis ger dessa skrivningar konsekvenser som att det är viktigt att vi dokumenterar det vi arbetar med, elevens utveckling beskrivs sakligt och vad olika parter ska göra för att eleven ska kunna utveckla sina förmågor. Både IUP och åtgärdsprogram är viktiga dokument som alltid ska vara beskrivande och inte dömande. De ska innehålla en tydlighet där de olika parterna förstår vad som står. Skrivningarna ska kunna utvärderas.
Under rubriken bedömning och betyg står det liknande som tidigare men en större tydlighet är i hur vi på skolan bjuder upp elever och föräldrar till att ta en större del av lärandet som beskrivs.
Under rubriken Rektors ansvar står det mer utförligt att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att de elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd och hjälp de behöver, kontakt upprättas mellan hem och skola, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan samt resursfördelning och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som läraren gör.
Som jag tidigare diskuterat i dokumentet måste vi veta vad vi gör och hur vi arbetar för alla elevers inlärningsskillnader. Det är av stor vikt att vid återkommande pedagogiska möten komma tillbaka till vad gör vi, hur gör vi, hur arbetar vi vidare vilka alternativa lärande miljöer kan vi erbjuda eleven ex. alternativa verktyg och metoder för att eleven ska känna sig delaktig i sitt eget lärande och vara en resurs för sig själv och andra.
I mitt uppdrag som specialpedagog vill jag se hur vi kan utveckla läranderummet. Jag vill understryka att rummet för lärande aldrig är begränsat. Jag anser att det är personen själv som sätter upp sina egna begränsningar av olika anledningar. Det kan vara okunskap, inte veta hur man gör, inte bli tillräckligt utmanad, osäker… Det gäller att skapa en tillåtande lärandemiljö där allt är möjligt. Då kan vi börja spinna och bli en skola i framtidens lärande. Vill du köpa biljett?
I kursplanerna ser jag naturligtvis utvecklingsområden. Genom de olika projektens former och större tydlighet är jag övertygad om att vi kan i framtiden se den röda tråden i vårt arbete. Samarbetet mellan stadier och ämnen måste markeras och metoder förtydligas. Vi utgår från MM och resultat från ny forskning. Det gäller att göra kunskap tillgänglig för elevers lärande och att de ska kunna utveckla sitt lärande utifrån sina förmågor. Skolan är en språngbräda för elevens framtid där vi måste utgå från elevens starka intresse ( affinities) och förmågor. Du vet aldrig vilka möjligheter eleven har i framtiden, då skillnaden märks och kan göra skillnad.
När jag jämför Lpfö 98 med revideringen oktober 2010 ser jag att förskolläraren har övergripande ansvar och srbetslaget har ett annat ansvar fast ändå likvärdigt. Ex förskolläraren ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde.
Under rubriken utveckling och lärande är skrivningarna likadana.
På förskolan är mitt arbete att se till barns inlärningsskillnader i tid för att kunna identifiera olika behov i tid för att stimulera och erbjuda en pedagogisk utmanande lärande miljö tillsammans med arbetslaget. Där är det viktigt att ta vara på den pedagogiska kunskap och utveckling som är en kraft samtidigt som nya forskningsresultat alltid måste vara en del förutom grundpedagogiken MM.
Jag vill att studiedagarna ska innehålla Nya läroplanen som ett medel i utvecklingen av det pedagogiska arbetet där man ser på hur man själv kan utveckla lärandemiljön, ge elever alternativa verktyg, och se på hur olika sätt mål kan uppnås – där eleven erfar och ser sitt eget lärande i relation med andra och sig själv. Beskriv de goda exemplen som finns på skolan och ge ytterligare möjligheter. Skriv LPP-utvärdera i samspel- observera varandra i lärande miljön-diskutera-utvärdera-gör nya planer.
Utmaningen är att hitta diskussionsrum där pedagogens egna erfarenheter och idéer vävs samman med andra på en gemensam väg, en röd tråd.
Helena J Min blogspot
a) http://casahelenaj.blogspot.om
Helena – tackar för dina synpunkter och idéer. Bra att du kollat in både nya läroplanen o skollagen. Här några svar/reflektioner på vad du skrivit:
SvaraRadera- Håller med om att vi måste tydliggöra Elevhälsans roll på skolan. Jag vill att vi arbetar än mer proaktivt. Vi vet ju i stort vilka barn o elever som inte mår så bra eller som är annorlunda/kan tex flippa ur, dra sig undan, störa andra, bli utsatt av andra ….......
Här en bra länk till ett nätverk kring elevhälsan - www.elevhalsan.se
Vi bör arbeta med att få bättre rutiner/möten både vi ( rektorer, du o skolsyrran) och på arbetslagsnivå.
Vet inte vad kravet i nya skollagen på kurator innebär. Men jag tycket att vi har behov av en bra kurator som vi kan konsultera vid behov. Där kan vi kanske avsätta en summa i budgeten?
Om skolpsykolog? På mina tidigare skolor har skolpsykologen använts mycket lite. När elever inte mått bra har BUP i regel tagit över. Jag vill lära mig/ta reda på mer om BUP o stadsdelarna/kommunernas ansvar och hur de kan hjälpa eleverna och oss? Och rågången med BNK.
Generellt är jag skeptisk till den ökade diagnosticeringen och medicineringen som skett av barn o ungdomar – den tog fart på 90-talet när man skar som mest av resurser i skolan och den offentliga sektorn i stort. Det är tex billigare med medicin/psykofarmaka än med behandling o terapi
Jag gillar starkt din inställning att : ALLA barn vill lära....... Citatet : Your Can is more......är lysande
Bra att du för fram tankegångarna att vi måste lyssna in elevernas egna tankar, erfarenheter mm. Vi får inte släppa detta med lärstilar, medvetandegöra eleverna om hur de lär och vad de kan kräva och styra i lärmiljön. Jag ska bli bättre på att villkora/föreskriva att alla pedagoger ska arbeta med detta.
Skrivningarna från LPO 94 står kvar i nya lp tex att eleverna lär på olika sätt, har olika erfarenheter, ska möta olika former av undervisning, ska vara med och planera denna mm .
Vi måste bli bättre på detta
Mer/fler pedagogiska möten i smågrupper ska vi genomföra
Lyfter gärna in föräldrar/far/morföräldrars kompetenser mer
Jo de nya kursplanerna är mer föreskrivande. Kanske bra att kunskapsmål tydliggörs med skrivningar som du skriver: Elever skall kunna …....... Vad innebär det för oss?
Bra idéer från dig om studiedagarna/Bosse
Hahahahaha, stek man
SvaraRadera